Äntligen fri! Efter tre händelsetomma veckor i det natursköna Lappträsk är jag äntligen hemma i Helsingfors för en längre tid framöver. Bilar, oljud och fågelinfluensa, välkommen till (semi)storstaden! Ändå skulle jag inte byta ut det mot någonting annat just nu. Att bo i Helsingfors är ett privilegium.

Vilken slö känska jag har, har liksom inte lust att alls stiga upp och bege mig någonstans. Ändå borde jag gå till Kamppi för att slåss med de som sålde mig min dator (den har mindre arbetsminne än vad den borde ha) och efter det ta mig till Skatudden för att se på miljöpolitiska filmer. Men här sitter jag i pyjamas och dricker te.

Äh, nu sticker jag. Ursäkta, alla trogna fans, men det blev ingen existentiell diskussion den här gången (heller).